Ce qui me nourrit me détruit

Jag kan rulla i fett. Morgonmål: kladdkaka. Lunch: McDonalds. Mellanmål: en påse gifflar.

Igår åt jag en hel burk Ben&Jerrys, flera ostmackor, 3 karelska piroger med ost (ca 200 kcal/st) 3 portioner pasta med ost och tomatsås, popcorn och en måltid på mcdonalds. Ändå gick jag ned 900 gram i vikt tills idag. Det säger kanske något om de andra dagarnas absolut out of control frossande...

Nå, som rubriken berättar blev idag inte någon särskilt fantastisk dag. Men okej, det kunde ha varit värre. Jag är lite orolig för min hals bara, men fine, om den är otroligt sjuk kan jag ju inte äta ;)

Jag vill bara förstå mig själv. Varför i helvete är det så svårt att äta normalt? Varför går det bara inte? Varför klarar jag av att äta 0 kcal på 6 dagar, men inte att äta 2000 kcal/dag? Alltså, helt sjukt. Hjälp mig nån!

Saknar detta... Hmm varför skulle jag gå och förstöra allt för mig själv

Jag orkar inte, jag orkar inte jag orkar bara inte för fan. Jag kommer aldrig att bli smal. Jag kommer aldrig att bli frisk. Benen viker sig under mig, det finns väl en gräns för hur mycket en kropp kan tåla. Fast jag äter mycket får jag just ingen näring, när jag bara spyr hela tiden. Herregud vilket helvete detta är. Finns det inget annat än att svälta och knappt orka stiga upp utan att falla ihop/äta allt man orkar, äta ännu lite mer, spy, spy, äta, spy.

Det går så in i helvete åt helvete nu. Jag vet inte vad det är. Jag skulle behöva nån som håller om mig och är snäll och säger rätt saker. Kanske inte skulle behöva tröstäta så mycket då. Det är problemet med fasader, jag är ju så tuff och stark och klarar mig själv. Men ibland skulle jag bara vilja vara liten. För påriktigt är jag ju ganska liten. Ingen annan av mina vänner bor själv, betalar för sig, fixar alla räkningar, försäkringar, lagar egen mat osv själv. De flesta har ingen jävla aning om hur världen fungerar, de är så naiva! Det stör mig inte alltid. Men ibland

Okej, imorgon börjar bantandet igen :) har antagligen gått upp till 55, så jävla mycket som jag satt i mig de senaste dagarna. Men ja, lite fasta skulle inte skada. Kanske äter en yoghurt (70 kcal) till morgonmål. Behöver motivera mig själv mera!! Jag är fet, ful, äcklig, hemsk och måste gå ner i vikt. Därför ska man inte äta. Förstod du kära lilla hjärna? Bra, då är vi överrens

Ångest. Ångest ångest vill skära sönder hela mig, men kan inte, får inte. Tar ut det på mat istället, vill aldrig någonsin äta igen. Vill bli smal så dom förstår, fatta vad ont det gör! Fatta nån, jag hatar er

Det känns som om jag har svalt en glasboll. Det är hemskt. Min mage är helt stenhård, ser ut som en gravid boll. Kan inte dra in den alls. Har sura uppstötningar. Var gick det fel när det är lättare att få upp mat än ner? Hur ska jag kunna äta mer när det bara stannar i magen? Åh, så jobbigt

Fan. Jag har hetsätit 3 dagar i rad! Faaasaaaaa men ok jag ska skärpa mig. Fasta igen kanske? Det är fan värt att vara yr, kall, utmattad och illamående om man väger 49 kg. Jag ska komma tillbaka! Nu en timme tennis

Jag hatar känslan av att man är så mätt att jag vill spy och inte kan göra annat än ligga i fosterställning. Men jag har bestämt att jag INTE ska spy mer idag. Jag får inte göra det till en tillåten utväg, för isf äter jag förstås allt möjligt skit och tänker "jaja whatever jag kan ju ändå spy upp det sen".

Fan jag är beroende av matprogram, tittar för tredje gången på samma avsnitt för det är det enda matprogrammet som kommer. Haha! Men åh jag är så trött på att alla mina resurser går åt till att tänka på mat och ätande.

Så har man ont i halsmusklerna, uppsvullet ansikte och kramp i magen igen. Har verkligen inte kunnat behärska mig över huvudtaget. Undviker vågen också. Suck

Sjukt sjukt sjukt. Jag äter, spyr. Äter mer, spyr mer. Igen och igen och igen. Dricker vatten. Spyr. Alltså vad får en människa att göra såna saker? Vad är det som brinner inom en, för att man ska göra så? Varför finns det en sådan otrolig, oförklarlig längtan till att bli smal, skör, ha sjukligt smala och bräckliga lemmar. Vad får en att svälta sig själv? Varför känner jag mig fortfarande så fet fast jag har gått ner över 10 kg i vikt?

Det är vår generations folksjukdom, och det är tragiskt och hemskt, men ändå matar vi den med att bara bli mer och mer besatta. Och alla är vi så rädda för att bli feta att vi inte ens vågar bli friska

Åh fy helvete. Det gör så ont i magen. Gaaah ligger i fosterställning och det känns som om jag inte kan leva. Är dessutom sjukt törstig och har druckit typ 5 litet vatten. Ääääh gaah bläh jesus jag hatar detta

Det här är ett fenomen jag har märkt med mig själv tidigare; det är allt eller inget som gäller. Antingen äter jag inget, eller så äter jag allt. So far har jag klämt i mig 4 nutellamackor, 2 karelska piroger med ost, 9 chicken nuggets meal, 1 pizza och några bollar glass med nutella på. Ja, ni kan ju gissa var jag spenderade de följande minuterna. Jag har faktiskt ännu tänkt äta pasta idag. Kanske det är dumt, men jag älskar pasta och har riktigt längtat efter det. Så det kommer att bli pasta. Dock planerar jag att hålla det i mig.

M.a.t.k.o.m.a. Urk. Skulle ha borda börja äta lite lugnare efter fastan. Har bestämt att detta är okej ändå, det är inte så farligt om jag går upp lite, eftersom jag ändå kan gå ner. Ska försöka äta hälsosammare från och med nu, jag blev nog lite rädd av fastan. Man kan gå ner i lugnare takt.

Jag måste avbryta fastan innan jag kollapsar, på riktigt. Har så ont i hjärtat. Tänker unna mig något gott eftersom jag varit så duktig. Jag läste dessutom en artikel om en flicka som dog i anorexi, bara 16 år gammal. Det gjorde mig rädd, särskilt som jag har sån värk i hjärtat och hon dog av en hjärtattack. Bmi: 17,7

Sitter på min balkong och "äter" mitt extremt nyttiga och näringsrika morgonmål, alltså coke 0 och en cigarett. Normalt brukar jag dricka kaffe, men hade inte tålamod idag, behövde koffein, snabbt! Mår lite illa. Måste väl snart bita i det sura äpplet (höhöhö) och äta något. Vill inte! Vill absolut inte se + på vågen. Dessutom är jag rädd för att jag inte kan hålla mig inom normala gränser om jag tillåter mig att äta. Det är så onödigt att hetsa... 123 timmar av fasta på G :)

En sak, som är sjukt underlig. Jag gjorde, ehm, nr 2 igår. Och då har jag inte fuskat det minsta med fastan, har bara intagit flytande föda i form av vatten, kaffe, te och coca-cola. Hmm..