Ce qui me nourrit me détruit

Kul

Kategori: Allmänt

Hahaha jag är bara FET och tragisk. See you in biggest loser

I'm back

Kategori: Allmänt

De senaste dagarna har gått så bra. Och så måste jag fucka upp det idag. Helvete. Jag kan antagligen wave goodbye till att se 53 på vågen imorgon. På torsdagen vägde jag 57, idag 54.1 så helt okej. Men nu har jag ätit bacon, pasta, tortillaplättar. Damn!!!! Korkade unge. Och jag är så otroligt sugen på att hetsa riktigt ordentligt och spy kaskader. Men jag ska försöka behärska mig. Men när alla måste fresta mig hela jävla tiden -.-

Aujourd'hui

Kategori: Allmänt

Jag darrar som en gammal tant med Parkinsons (för mycket kaffe). Jag har bestämt mig för att återuppta min diet, som är mycket simpel. Maxkaloriegränsen per dag är 1200 kcal. Jag ska försöka hålla mig under den mha motion, eftersom kroppens förbränning avstannar med 60% om man äter mindre än det. Jag får i princip äta vad som helst bara det stannar under kaloriegränsen, men skall försöka äta häslosamt (mycket grönsaker, kyckling, gröt etc) för att hållas möjligast mätt + att jag vill behålla mitt vackra hår och ha en hälsosam hud osv. Jag ska försöka se till att verkligen äta tillräckligt och inte fasta, eftersom det så ofta leder till hetsätning istället. Detta borde inte vara omöjligt eftersom jag klarade av det förut, man måste bara se till att hålla viljestyrkan uppe. Och vara tålmodig! Det är oftast mitt problem, jag blir frustrerad när jag inte genast ser skillnad vilket leder till att jag ger upp och går och tömmer godisskåpet istället. Ologiskt? Ja.

You are as sick as your secrets

Kategori: Allmänt

Benen viker sig lite efter dagens badrumssession. Jag mår ju inte så bra efter att ha proppat i mig ett paket cookies, ett paket bacon, pasta, 5 karelska piroger och ost. Men det känns skönt att proppa sig riktigt mätt. Det känns lite mer okej att spy då, om man påriktigt också mår illa. Och jag fattar ju att det är absolut superkorkat, man blir verkligen inte smalare av det eftersom magsäcken aldrig blir helt tom, hur man än försöker. Men min sjuka hjärna kan inte tillämpa logiken. Jag menar, herregud. Men det är det som folk inte fattar. Fast det på är självförvållat, är det inte frivilligt. Jag vill ju spy, ja. Men samtidigt inte. Såklart jag skulle välja att inte vara sjuk om jag skulle kunna. Men det går inte, jag har inga andra sätt att hantera mina känslor, ångesten, eller vad fan det nu är som är problemet just då. Eller ja, sure. Om man vill skära sig, äta piller, försöka göra självmord, dricka hostmedicin, sniffa lim. Nej, tänkte väl att spyendet är ett bättre alternativ. Nu till den där ciggen som inte blev av tidigare.

C'est moi, la boulimique

Kategori: Allmänt

Jag tänker skriva denhär bloggen helt för mig själv. Kanske för att hålla koll på hur det går, kanske för att kunna se hur allt utvecklas. Jag vet inte riktigt. Namnet kommer såklart från ordet bulimiker. Jag drömmer om att vara smal och späd, mörk, chic, som en äkta parisienne.

Egentligen vet jag inte varför jag startade bloggen just idag. Idag är inte ens en så dålig dag. Visst, jag har ätit (kommer iallafall att äta) alldeles för mycket. Men det är absolut ingenting jämfört med vad det kan vara. Kanske beror det på att jag just idag känner mig så otroligt fet. SÅ JÄVLA FET; och inte bara känner mig fet, utan är fet. Bara fett överallt, jag blir galen. Jag är bara nöjd om jag är på diet, men jag är så svag. Viljestyrkan bryts ned till små smulor.

Jag kan ju skriva ut min goalweight; 45 kg. Och min drömvikt, ojoj. Vet inte, men det skulle säkert börja på en 3:a. Det är bara så orealistiskt. Men fan, det värsta är att min vikt pomppar upp och ner som en jojo. Och nu är den uppe. Vet inte exakt, eftersom jag undviker vågen. Om jag inte vet min horribla vikt existerar den kanske inte. Som med monstrena under barndomens säng.

Jag skulle vilja försöka skriva hur min ätstörning (för ja, det är en ätstörning. Inse fakta vännen) har uppstått och hur den har varierat och utvecklats genom åren, men det finns så mycket att säga, det är så komplext, att jag måste ta det i etapper. Jag är tyvärr sjukare än jag ens medger för mig själv, och nästan ingen vet om det. Det gör mig nästan full i skratt hur otroligt ovetande mina kompisar är. Herre, vilken chock de skulle få om de skulle veta. Jag är väl den sista de trodde skulle få ätstöringar. Whatever, nu skall jag gå och ta ut mina karelska piroger ur ugnen, röka en cigarett, proppa i mig all deg och allt fett. Sedan blir det, naturligtvis, fingrarna till efterrätt. 

Välkommen till min nya blogg!

Kategori: Allmänt