... du inser att du spenderar ca 10 gånger mer tid med tandborsten åt fel håll i din mun än åt rätt håll. Alltså jesus. Var på en fest igår, var rätt packad. Det var så pinsamt, jag måste helt enkelt spy (pga maten då, inte alkoholen) och folk utanför hörde och bara, B, hallå, spyr du? Och jag gurglar öööh nää.. och försöker vara diskret :D Gud ändå med mig. Men, hade ändå gått ned i vikt till idag, 1,2 kg. Antagligen vätska, men ändå... Feels good.
Jag har frossat, spytt, frossat, spytt, frossat, spytt... Fler gånger än jag kan räkna idag. Och det har varit så i snart två veckor, jag har spytt minst 3 gånger per dag. Det har blivit som en slags fysisk längtan. Idag var jag helt svag, benen gav efter och jag böev liggandes på golvet i 10 minuter. Jag har varit helt otroligt rädd för att dö de senaste dagarna. Jag talade med en klok människa som berättade hur farligt bulimi faktiskt är. Man kan dö bara så där, pga att hjärtat ger efter. Så rädd.
Vad fan ska jag göra? Jag kan inte tala med nån. Det går inget vidare. Vad om jag skulle kollapsa exakt nu? Ingen skulle veta på många dagar. Jag måste sluta, men det går inte. Det är så sjukt. Har inga resurser, inget går, allt förstörs!
Jag kan inte leva så här. Det går inte, jag går under. Kan inte, vill inte, orkar inte. Jag blir helt torn apart av den här sjukdomen, den äter mig inifrån. Jag önskar att jag så¨g det tidigare istället för att skratta och tycka att det är den lätta vägen. Nu är jag här med ångest och stress, helt utan resurser och klarar inte av någonting. Jag som alltid varit så stark och aldrig blivit påverkad av något; jag borde ha förstått att min bakgrund kommer att få fatt mig förr eller senare. Ett helt liv med illåmående som blivit undertryckt kommer upp till ytan, och jag är helt ensam i det här. Jag orkar inte
Oj oj, jag orkar inte. Jag har spytt typ 5 gånger idag. Grattis. Men handlingar har konsekvenser, och jag har inte vari särskilt smart idag. Det är ju näst intill omöjligt att inte spy om man har halva huset fullt av muffins och köper bacon och pasta. You had it coming, bitch
Fan vilken dag... Har typ gråtit de senaste två timmarna, blev helt deppad i skolan och flydde. Nu får jag behärska mig riktigt, för det finns inget jag hellre vill än att gå till butiken och köpa en massa skit att trycka i mig :(
Jag har bestämt mig för att inte bli nedslagen av siffran på vågen, utan göra den här dagen bra! Har tills vidare bara konsumerat kaffe (med mjölk dock). Har varit på en promenad och håller som bäst på att laga soppa. Soppa in my heart. Det är så varmt, tröstande, mättande och kalorisnålt (om man inte häller i 5 l grädde obv).
Jag har syndat. Helvete också! Det visade sig på vågen, hade gått upp lite sen igår. Varför ska jag förstöra för mig själv?? Är det värt de där 5 minuterna av pleasure när man vet hur skit man mår efteråt och hur fet man blir?
Lite thinspo för att påminne mig själv om varför jag gör detta.
Fan jag hatar detta... Att jag hellre sitter hemma och funderar på kalorier och att bli smalare istället för att gå ut med kompisar. Fan alltså, jag vill inte bli så osocial. Why?
Jag förstår inte hur mat blev så jävla viktigt. Jag drar mig undan, för jag vill inte måsta äta eller falla för frestelsen. FAN! Jag får inte.
Äntligen på 52! Woho. Jag har ätit lunch de senaste dagarna vilket är ovanligt. Idag har jag ätit lunch och en portion gröt. Har kaffe, te, cigg och cola 0 som sällskap as well, och så får jag se vad jag gör med middagen. Det är ju frustrerande när man måste äta, men hellre så än att man faller för hetsätning. Har en miljoooon skol saker att göra.
Just nu känner jag mig mest yr och illamående. Har varit sjuk de senaste dagarna, så har inte ätit så mycket. Annars är jag skiiiiitnöjd just nu! Gick upp några kg under julen och nyåret. Vägde 56-57 i förrgår, och nu väger jag 54,3! Happy days. BMI under 20, det känns helt bra.
Jag har inte egentligen några nyårslöften, men sådär lite inoficiellt vill jag börja ta bättre hand om mig själv. Röka mindre, äta bättre, inte spy så mycket, träna osv. Problemet är att jag helt tiden har den där fighten inom mig, bli frisk vs bli smal... Det är svårt att försöka bli frisk när man försöker gå ned i vikt samtidigt. Men jag ser bara ett enormt fläskberg när jag ser mig själv i spegeln, det är förjävligt...
Mdet kändes bra, jag ska inte ljuga. Annars då? Väger 53 kg. Har börjat gå på en ätstörningsklinik. Känns lite jobbigt, men försöker få mig själv i skick...
Igår hände en jobbig sak. Jag hade varit väldig bakfull hela dagen och inte ätit så mycket. Runt midnatt smög sig nattsuget på och jag åt en hel del. Jag spydde riktigt mycket, vilket var skönt. Jag spydde riktiga kaskader. Mitt i allt känner jag en varm, pulserande våg rinna ned för mitt ansikte. Trodde först det var snor, både näsan och ögonen rinner ofta om jag spyr riktigt mycket. Det var hur som helst intr snor, utan blod. Det riktigt forsade överallt. Så äckligt. Överallt på och i toalettstolen, på golvet, i halsen. När jag lyckats trycka papper mot ansiktet måste jag spola flera gånger då blodet typ flöt på ytan och inte ville försvinna. Gross
Gud vad trött jag är. Men inte sömnig. Jobbigt det där. Jag hatar när jag vänder på dygnet, vakar till halv 5 och sover bort halva dagen. Kvällarna är så oproduktiva. Jag gör en massa onödiga test (do I have an eating disorder? Am I a sexaddict? Am I addicted to food?) och läser alla möjliga bloggar. Fåglarna kvittrar och det är typ lika ljust ute som på dagen just nu. Äsch, nu får jag fan gå och lägga mig.
Dagens mat gick helt okej. Valde att äta. Bättre än att frossa i alla fall, tröstar jag mig med. Blev typ 1000 kcal
Står fortfarande här i mitt vägskäl och velar... Det lutar i alla fall mot att fara och köpa cigg. Kaffe dricker jag just nu, så båda vägarna är öppna fortfarande. Hmm. Hjälp mig, vilken dera skall jag välja? Att det kan vara svårt.
Har sovit bort halva dagen. Onödigt, men det är så skönt att sova! Just nu känns det som om jag lite står i ett vägskäl. Försöka äta hälsosamt idag? Har faktiskt kyckling, grönsaker och gröt. Eller inte äta alls? Skulle dricka kaffe och åka till närmaste öppna bensinstation och köpa coke zero. Jobbigt... Just nu känner jag mig lite illamående som alltid på morgonen (inte bakfull faktiskt, vilket är första gången på 5 år dagen efter midsommar). Men, jag är en idiot som fastar! Jag har ju märkt att det inte blir till något. Jag är allt för rastlös, jag borde ta det lugnt och förstå att man inte går 20 kg ned k vikt på en vecka.
Jag är hopplös. Idag hetsåt jag igen. Jag är seriöst helt neurotisk, bipolär, God only knows. Jag far så upp och ned. Nå, dagens saldo landade på en mcdo meal, en halv puzza, croissant, nutellabröd.. När fan ska jag lära mig? Det här är så jobbigt. Varför kan jag inte behandla mat så som det är meningen, som en bassak som behövs i livet för att överleva. Jag menar, det är inte som om jag går omkring och funderar på uppvärmning och hur jag ska göra med det dagarna i ända. För sist och slutligen borde ju inte mat vara en så stor sak. Man äter när man är hungrig. Om det bara skulle vara så simpelt. Je ne peux pas
